Söndagstugget

Då var det dags för söndagstugget igen. En vecka går fort. I veckan som gått funderade jag på det här uttrycket: ”Det är faktiskt 2018 nu”. Det sägs ofta som en ursäkt när regler och ordning ska brytas. I detta fallet shorts eller ej på arbetsplatsen. Själv anser jag att shorts har man på sin fritid. På jobbet är man på jobb och inte på en camping. Men vad vet jag, det är för fan 2018 nu.

Annat folk drösslar med nuförtiden är ordspråk. Jag vet inte vad de vill få ut av det. Men det är ju för fan 2018 nu.

Vi har fått en granne som ser ut som en julgran i håret och tatuerad långt över gränsen för vad som är vansinne. Men vad vet jag, det är ju för fan 2018 nu.

På tal om shorts borde man förbjuda 3/4 shortsen. Vem kom på den idén? Alltså antingen har man shorts eller långbyxor.

Men vad vet jag.

Det är för fan 2018 nu.

En paus med sommarvärmen

De säger att vi ska få åska idag. Meteorologerna säger mycket. Själv hade jag tacksamt tagit emot en paus i detta. Märta nickar instämmande.

Det är livsfarligt att klaga på solen och värmen. Alla måste älska detta, i oavbruten mängd.

Jag tänker på damen som cyklade omkull. Nu är hon inne i den värdelösa vårdkarusellen. Det är värre än något annat. Operation och rehabilitering mitt i sommaren och stundande semestertider. Och 86 år är hon väl längst ner på prioriteringsskalan. Ja ursäkta, mitt förtroende för vården är noll. 2015 gjorde jag min cancerkontroll och än har inte svaret om fortsatt kontroll inkommit. Jag utgår från att jag är ”utskriven”. Ja, jag skiter väl i vilket…

Himmeln alldeles klarblå och endast slöjmoln. Åska?

Våt filt över sambon när det var som värst igår.

Synes

En cykeltur

Byggnaden till höger; Josef R Jönsson speceri- och diversehandel där man som barn följde med mormor och fick prinskorv. Lyckades hitta en artikel på Dagbladet: https://www.hd.se/2012-05-15/gastronom-med-slaktintresse

Huset till vänster (lägenheten på första våningen) var min reträtt efter separationen. 1 rum och kök. När man stod och diska kunde man vinka till lastbilschaufförerna som stannat vid trafikljusen. Det var jag och resten invandrare. Jag hann bara flytta in sen tömdes källarförrådet. Tvätten stals. 1991 var året och hur det har gått sen vet vi alla.

Längre till vänster i ett annat hyreshus bodde mormor och morfar. Morfar satt alltid vid fönstret. Ibland känns som att han sitter där och glor när jag kör förbi.

På väg ut mot Råå hade en tant cyklat omkull. Jag och en till stannade och såg till att ambulans blev tillkallad. Höftbrott blev diagnosen. Damen var annars vid god vigör. 86 år och skulle cykla ut till Råå och solbada. Hon är snart på benen igen.

Trevlig fredagskväll på er.

Synes

Lite blandat om blandat

Ibland kan det vara svårt att skriva ner alla tankar som dyker upp. Jag vill gärna klaga på värmen, men hindras av att det gör så många redan.

Jag såg Korrespondenterna på SVT. Det handlade om ensamhet. En psykolog uttalade sig om att människor med depression automatiskt drar sig undan. Tvärtom vad man kan tänkas tro. Jag ser på mitt eget liv med vördnad. I de stora kriserna har jag stått i stort sätt ensam. Jag har lärt mig att lägga ut en madrass bakom ryggen, i form av ett sparkonto för oförutsedda utgifter. Har man dessutom bil (ett tag till i alla fall) så lär det behövas. Men att utgå från att det finns människor som ställer upp i nöd? – nä inte ens jag är så naiv. Sen kan man klistra ”bitter” i pannan på folk hur mycket man vill. Kalla det realist istället.

Rättsröta tänker jag när en bekant sitter och svettas i rättssalen. Personen söker stöd på Facebook, ibland sina hundratalet vänner skickas önskan om medverkan. Jisses. Snacka om att slösa sin energi. Vem orkar engagera sig och ta parti för någon annan, oavsett hur vansinnigt det är – eller kanske just därför?

Ikväll möter HIF Norrby, som inte är från östkusten utan från västkusten. Ja, men spelar det någon roll?

New York Rangers har fått en ny coach mitt i sommarvärmen, och Capitals möter Vegas i Stanley Cup-finalen. Få är värda en chans på bucklan mer än Capitals.

Tittar in på Instagram för att se mina barnbarn växa upp. De små liven ska snart få berättat vilken hemsk farfar de har. Historien upprepar sig alltid. Det enda man kan göra för att slippa eländet är att lägga ut madrassen bakom ryggen och hälla upp en kopp kaffe till.

Synes