Ensamhetens offer

Kan man skriva en text om ensamhet utan att framstå som ett offer? Kan man skriva en text om ensamhet utan att framstå som någon som är desperat efter gemenskap? Det är alltid några som överhuvudtaget inte kan tolka en text utan att vrida på munnen som de fått skal av gammal citron.

En gammal bekant dök upp i flödet. Hon har fått arbete och kändisskap av sin skilsmässa. Hon skriver böcker och föreläser om sitt liv. Jag tänker; hur fan orkar du? Det är ju som att det aldrig blev någon skilsmässa. Han ligger fortfarande som ett spöke i hennes säng. Men funkar det för henne så är det väl fint. Vi har vår åker som säsongsvis ska bearbetas.

Det är oturens dag. Man gör kanske bäst i att inte skriva något alls. Jag köpte en trisslott och vann trettio kronor gånger två. Tog två nya för att förlora allt. Det lönar sig sällan att vara girig.

Den sista metern blev ett livsverk.

Det kom två nya skivor på posten. Två gånger Melissa Horn. Vinsten går inte att inkassera. Girigheten har ingen chans.

God helg på er.

Synes.

Migrändagen

Det är migrändagen idag. Morsan ringde och gratulerade. Migrän fick jag av morsan och hon av sin. Med åren blir det lättare. När jag var yngre kunde jag ligga i dagar och kräkas. Mörkt, kallt och med en spann nedanför sängen. Arbetsåren var fyllda med ångest för att helt enkelt inte bli trodd. ”Ta en tablett och kom hit”, var det man fick höra. Jag bad dem lära sig vad migrän är men de tyckte att det var bättre att göra mig ännu mer frustrerad.

På arbetsplatsen var det alltid roligare med en som kom bakfull med kvällsposten än en som har migrän. Det var liksom häftigt att supa ner sig så att man inte kunde sköta arbetet.

Grattis alla migränbarn den här dagen.

Synes.