Upp och ner

Jag gillar inte helger mitt i veckan. Det rör bara till allt. Det känns som måndag men det är onsdag. När allt är som vanligt och sjunger samma sång är fint det. Jag behöver inte längre ny refräng och versen kan vara samma också. Som en raplåt. På sängbordet ligger en ny bok på 470 sidor. När jag ska börjar läsa den är oklart, men den ligger där som en utpost mot förändring.

Jag läser att det är viktigt att man dagligen ger sin partner bekräftelse och uppmuntran. Och jag tänker; då behöver man kanske mer en psykolog än en partner? Men slicka röv är modernt. Jag väntar bara på den första gilla-knappen på toalettstolen också, så att man kan bekräfta bajset. Online givetvis så att doktorn kan läsa av avföringen på Instagram.

”Vad är det för svart prick, farbror doktorn?” – Det är blåbär din idiot.

Igår gick ventilationssystemet ner igen. Givetvis ringer ingen och meddelar detta förutom Mister. Ja ni vet, svennebanan gnäller om allt helvete på jorden men ringa husvärden går inte.

Somnade till Lövfens tal. En 10 minuter orkade jag lyssna på papegojan. Först förstör man ett rike sen klappar man sig själv på axeln när man ska rätta upp skiten. Och folk går på det igen. Och igen. Och igen. ”Heja sossarna ropar urinläckaget.”

Nä, dags att bädda och borsta gaddar.

Ha det så jävla fint där ute.

Synes.