Fredag med råttsoppa

Nä, det frekventa skrivandet ligger som en doftande råttsoppa över det slätstrukna överkastet. På tal om råttsoppa så är det så en trasig kyl stinker. Både frys och kyl la av igår. Fördelen med att hyra är att felanmäla och invänta byråkratins flottiga fingrar. Fördelen med att äga sin fastighet är att man sätter sig i bilen och kör och köper en ny kyl och frys. Jag felanmäler akut: ”Var god ring efter lunch för systemet ligger nere”. Uppfattat. Hela helgen utan kyl är inget som jag ser fram emot. Jag vet, vi är bortskämda. Hemska otacksamma svenskar. Vi ska inte klaga, det finns för fan folk som har det mycket värre. Sluta gnäll.

Jag är tålig. Jag lever själv. Det är nonchalansen som smakar kräk i munnen. När man lever själv är man inte viktig. Du finns knappt. Du är skuggan som följer en alkis hem efter ännu en våt kväll på kvartersholken.

”Var god stör ej jag håller på att dö”, skrev jag och en kompis på en lapp och satte på Tant Erichs dörr. Idag sätter jag den på Sveriges dörr. Det borde fan stå vid varenda obevakad gräns i det här slapptasklandet: ”Välkommen till Sverige. Här håller vi på och självdör.”.

I Göteborg har man köpt in en fin buss som åker omkring och bjuder kriminella på kaffe och smörgås. Vad fan säger man? ”We are only in it for the drugs?”

Synes