Då kom solen

Idag kom solen. Sista dagen i maj. Alltså. Helt slut idag efter träningen igår. 8 minuters intervaller är inte något man kastar ur sig som en förlupen svordom. Jag gick givetvis ut för hårt. Vad är nytt. Men jag genomförde tiden i helvetet. Några stegringslopp som uppvärmning nere vid ett blåsigt Öresund inledde passet.

Strandvägen, Helsingborg

Idag beställde jag nya löparskor. Det börjar kännas att stödet börjar ge vika. Benhinnorna gnisslar – första tecknet – det är i alla fall min erfarenhet av löparskor. Tittade i historiken och de är exakt ett år gamla. De får helt enkelt gå i pension, och sluta sina dagar som raska promenadskor. Tack för den här tiden.

I morgon är det Stockholm Maraton och vädergudarna tycks vara snälla mot löparna. Det ska bli molnigt och lite nederbörd. Med andra ord – jävligt bra maratonväder. Lycka till alla som ska springa.

Synes.

Blåst, kallt och regn

Man känner sig influensa. Men det är bara svenskt väder. Det går fan inte att räkna med två dagar som är identiska. Ena dagen höstjacka nästa dag t-shirt. Men snart kommer väl värmen in från Afrika och man ligger i fosterställning och svettas.

Det står varierat på löpschemat. Det känns inte jättespännande att tänka på när man glor ut genom köksfönstret.

Tvättstugan idag. Träningskläder och lite annat. Ett kort pass i kärringsfären.

Sen blir det väl löpning med raggsockor, halsduk och tomteluva.

Synes.

En sådan dag

Ibland har man dagar som man helst skulle ha sovit förbi. Vaknat dagen därpå. Gjort fingret till gårdagen. Jag tog min cykel för att hämta ett paket. När jag väl fick paketet hade företaget skickat fel vara. Så pass fel att personen som plockat den måste haft ”en sådan dag”. ”En sådan dag” fortsatte sen när jag skulle uppdatera en apparat. Givetvis fungerar inte mjukvaran i min dator, men då hade jag redan tryckt ”reset”på apparaten, som numera är tom på mjukvara och alltså inte är brukbar. Nu blir det att åka ner till affären och be dem fixa eländet.

Jag vet inte… alla dessa apparater som ska uppdateras. Jag minns en version av Microsoft ”Exploder” som kom på en CD för hundra år sedan. Den förstörde många timmar för helpdesk-personal världen över. En vän försökte få igång en skrivare här om dagen. Det slutade med att den åkte in i garderoben. Jag minns en annan som skulle uppdatera sin teve – det blev ingen bild efter den uppdateringen.

Nä fan man har ingen ork till sådant längre. Förr dammsög man nätet för att lösa problemet, men nu är dessa forum döda. Jag tänkte på det igår när jag skulle försöka lösa mitt problem… det är liksom ingen idé att posta på ett forum ingen läser längre.

Synes.