Unik och speciell

Jag fick se en sms-konversation mellan förälder och barn (vuxet). Det blir så tydligt hur bekräftelsebehovet står i centrum. Du kan aldrig mätta dessa stackars offer till barn. De kräver ditt ständiga rövslickeri. Och ställer du inte upp på det kan du dra åt helvete. Då är du kass som förälder. Förbrukad. Jag ser föräldrar som kämpar med att göra deras barn nöjda långt upp i vuxen ålder. Det är en genant syn.

Jag sa till personen att låta ”barnet” vara. Ta inte kontakt för du kommer aldrig nå fram.

Jag har själv gjort det valet för hjärtat orkade inte mer. Man kan inte vrida och vända på sig hur länge som helst. Till sist står man inte ut med sig själv. Och hur ska du nå fram till en generation som blivit intalad att de är ”speciella”, ”unika” och fan vet allt de har hjärntvättat barnen med i skolan. Vem kan leva med människor som tror att de är ”unika” och ”speciella”. Det är bara att se hur samhället ser ut.

Idag ska jag tvätta. Det är varken unikt eller speciellt. Det är bara sånt som ska göras. Ni vet sånt tråkigt som är för fint för den bortklemade generationen, som har städhjälp för att de har så satans mycket att göra på sociala medier.

Synes.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *