Tankerocken

Tankarna är ensamhetens värsta fiende. Stressen är bedövande. Ibland går det att stoppa dem, men så kommer dagarna då jag tar på mig tankerocken och bär omkring på alla världens tänkbara sjukdomar och problem. Det är varken produktivt eller inspirerande men att ljuga och låtsas är fan värre. Man får helt enkelt försöka vila i eländet.

Få förstår vad verklig ensamhet är förrän de står inför skranket. Jag har tröttnat på att förklara också. De oförstående tror ju att allt handlar om dem. I ensamheten förloras ofta kraften till förändring. Man står och stirrar på samma punkt. I Sverige har vi lärt oss att vi inte ska besvära andra människor utan klara oss själva.

Att man kan tänkas behöva en annan människa är fult och kallas för ”att hamna i beroendeställning”.

Det får bli en dusch och iväg till kiropraktorn som blev inställt igår.

Jag gläds åt en gammal bloggvän som genomgått en op med lyckat resultat. 👍

Synes.