Liv

Jag har lagt fram fryst kycklingfilé på en porslinstallrik. En gång ett liv. Nu mat på en tallrik. Vissa arter är dömda redan vid födelsen. Det är vi människor också. Dömda till att betala skatt tills vi dör. Det är kanske bättre att bli mat?

Det är bisarrt att se hur tiden försvinner. En del kämpar för att hålla sig vid liv. Andra avslutar det självmant på statens järnvägar.

I området trampar kärringarna fram i sin förtalsdynga. Vilket liv är det att leva? Prata skit om andra; kvinnans livsuppgift.

Sista dagen i juli. Ännu en pandemi-månad över. Nu börjar slutspelet i NHL. Utan publik. Så meningslöst att titta på. Helt livlöst på läktarna. Som att gå på konsert och lyssna i hörlurar.

Synes.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *