Skepp ohoj!

Angående asylanter på Cypern: ”Republiken Cyperns förmåga att ta emot dessa människor har uttömts. Vi riskerar demografiska förändringar, säger regeringens talesman Victor Papadopoulos”

Vilka rasister. Demografiska förändringar. Usch, vilken hemsk retorik.

Synes.

Det kom en tår…

Man stänger av för att orka överleva. Låter känslolivet gå på sparlåga. Skrivandet tar stryk när kontakten med själen saknas. Och inte blir det bättre av att läsa vad samtiden har att erbjuda för en tänkare. Möten mellan människor är bedrövligt betungande. Jag orkar inte lyssna på en jävla papegoja till. Orkar inte vara terapeut åt varenda dåre som jag möter på hundrundorna.

I veckans session med psykologen kom vi in på kärlekslivet och det är sedan många år helt bortspolat. När jag tänkte på en tjej (P) som jag träffade på en cancer-rehab kom en tår i vrån. En pigg och levnadsglad tjej som jag umgicks med ett tag. Tyvärr också gift så handbromsen drogs snabbt åt. Aldrig mer ett offer. Men glädjen som sprids i kroppen när man är åtråvärd för en annan människa är inte att förringa.

Nog om det.

Synes.