Helsingborgs halvmara 2022

Jo.

2:03:33. Var ska jag börja? Jag sänkte mitt pers med 12 minuter från förra året. Svårt att vara missnöjd då. Framförallt. Fram-för-allt har jag varit helt skadefri i år. Och ingen känning under loppet förutom mjölksyran som gjorde sig gällande, men det tillhör. Så oavsett tid är jag mycket tacksam hur detta året har fallit ut.

Men. Ett men finns alltid med. I fållan skulle jag ställa mig vid 2 timmars ballongen men kom inte fram, och jag är ingen person som tränger mig heller, så jag tänkte att jag skulle springa ifatt dem. Men efter två km i 5:19 fart struntade jag i det. En lärdom till nästa år. Om det hade förändrat något står skrivit i stjärnorna men nästa år så går jag fram i tid.

Under loppet hittade jag inte riktigt den där zonen. Det kändes ändå rätt fint första milen som landade runt 56-57 minuter. Sträckan inne i pålsjöskog var jobbig. Där fick jag försöka stänga ute tankarna. Jo just det, den där salta gurkan vi bjöds på skippar jag nästa gång, fy fan den saften satte sig i diafragman. Örk. Coca-colan är ett fint tillskott för i år. Tummen upp för det.

Ett stort tack till arrangören som är förbaskat duktiga.

Synes.

Halvmaraton-morgon

Godmorgon kära livet. Vaknade 6:15. Ett par timmars sömn har det väl blivit. Tre, fyra nått sånt. Jag hade väl inte behövt gå upp så tidigt men jag vill inte stressa mer än vad hjärnan redan ställer till med. När Elsa hörde mig prassla med skinkpaketet for hon ner från sängen, men jag skickade tillbaka henne igen.

Hjärnan ja, denna fantastiska skapelse som kan vara en vän och en fiende. Tankar som antingen klär sig i mjuka kläder eller en stenhård rustning redo för strid. Redo för någonting som bara hjärnan skapat.

Att springa en halvmara är ingen expedition. Man behöver inte ladda med fem kilo pasta. Ät som vanligt. Jag skippade fiberhavregröten i morse för två skivor bröd med skinka. Fiber kan vänta. Ett ägg och två koppar kaffe på det. Starten är 9:30. Det räcker så. Jag vill ha en hyfsat tom mage.

Själva löpningen är inte mitt problem – det är som vanligt folksamlingen och högtalare som pumpar ut förberedelsemusik.

Nu ska jag inte låta hjärnan dra iväg med mig. Förra året sa speakern: Glöm inte att njuta. Och det är väl det som det landar i idag. Fast med bättre tryck under skorna.

Synes.