Ännu en dag

Det blev en mil igår. Jag kämpade med leriga stigar, regn och hård vind. Jag kände mig som en viking på väg till McDonalds.

Enligt ”de” som ”vet” har vi bra beredskap för en pandemi. Ett land i kaos har bra beredskap. Tillåt mig le.

Synes.

Söndag…

Dennis på ingående. Regn och blåst. Hålla sig inomhus är ingen favorit. Jag hade tänkt mig ett långpass idag men jag får nog nöja mig med 5k.

Jag kan tänka mig att stormarknaden drar folk idag. Folk går som radiostyrda och glor i skyltfönster. Ungar som skriker och kräver. Mer skit inhandlas som ska fylla tomrummet i våra patetiska liv. Jävla parodi.

Varje kväll ser jag karriärsfolket springa med pizzakartonger, energidryck och cigg i käften. I kassakön kan man stå och fundersamt skriva blad efter blad.

I ”salongen” sitter barbiedockor med fillers i hela ansiktet. En del ser ut som ankor. Man kanske ska kasta ut lite bröd utanför så de får mat?

På hundrundan möter man (mest kvinnor) som tror de är experter på hundar. De kan allt och låter alla veta detta. Man behöver inte gå till veterinären, det är bara att öppna dörren och gå ut i kvarteret.

Synes.

Solig minneslund

En tripp till minneslunden i Ängelholm igår. Idag helt slut och känslor som bara stannar i magen och inte kommer ut. Det är en tomhet förbi tomheten. Det är en trasig flyttlåda som tjänat sitt syfte och sprattlande försöker hålla sin form i väntan på nästa flytt.

Synes.