Cykling mot graven

En bloggvän gjorde en rännstens-safari häromdagen. Idag var det min tur. Söderut då alltså. Mot graven. Jag stannade till och tog en bild på huset där jag fick min första lägenhet efter separationen. Det måste varit 91-92. Första tiden låg jag på en resesäng hos mina föräldrar. När jag sitter på min balkong ser jag deras gamla lägenhet. Men det var planteringsvägen jag bodde ett par månader. Jag var den ende svensken i fastigheten. Jag hann bara flytta in så tömde någon mitt förråd. Kläder stals från torkrummet. Det går inte att bo med invandrare. Jag har provat. Resultatet är det samma.

Lägenheten var en etta på 50 kvadrat. Jag minns att tjejen som bodde där var mycket allergisk. ”Jag måste flytta för jag är allergisk mot allt”, sa hon och så snöt hon sig. Det tog en hel dag att städa ut hennes skit som hon lämnat efter sig. Kvalster var nog inget som gjorde henne sjuk i alla fall.

I huset efter korsningen bodde min mormor och morfar ett tag. Längre söderut farmor och farfar. Söder om söder så att säga. Efter gravbesöket brukade jag stanna till och dricka en kopp kaffe och äta en smörgås på Gunnars konditori. Det går inte nu för där är också igenbommat. Allt är fan stängt förutom pizzeriorna som radas upp längs huskropparna som grisastall. Fetton ska utfodras.

Synes.

Gräsätarmorgon

Vi som har hund vet att ibland ska det käkas gräs. Runt sex i morse var det dags. Det är bara att gnugga ögonen och ge sig ut på jakt. En viss tacksamhet vaknar till liv då vädret är rent magiskt. Jag minns tiden när jag jobbade på fabrik. Tidigt i alla väder skulle man upp. Rutiner är människans räddningsorgan. Inte mycket vettigt blir gjort utan dem.

Tidig läsning av dagens skörd av nyheter. ”Måltidsvän” pratas det om. Gamla, ja eller som vi nu kallar dem ”äldre äldre”, planeras få sällskap vid maten. Till hösten är det tänkt att sjösättas. Det är väl inte så att man längtar efter att bli ”äldre äldre”. Det är jävla landet är så uppfuckat att man inte ens orkar bli förbannad längre.

Regionens köpcentrum vädrar morgonluft. Vem hade trott annat?

18 bilar i brand i Upplands-bro. Försäkringsbolagen nyanställer. Fritidsgårdar planeras? Batik-Britt kallar till möte.

En politiker åker dit för sexköp. Han avslutar sina uppdrag och blir miljonär på kuppen. Tur att han inte var pastakille, då hade det varit kört minsann. Det är skillnad på folk och folk.

Jag drömde att jag cyklade men några kompisar och i en rulltrappa träffade jag på en trevlig tjej som gav sitt visitkort till mig. Sen cyklade vi hem i snöväder via en järnväg. Vem sätter ihop dessa drömmar? Regi?

Synes.

Måndag med orosmoln

Att hela tiden gå och oroa sig har sitt pris. Kroppen ger upp till sist. Livet blir olidligt. Det finns inga garantier. Överkänslighet är inget fint. Jag försöker varva ner. Tänka att jag har ingen som helst kontroll. Mor dog plötsligt. Även om man förstod att något inte stod rätt till kunde ingen ana att det skulle ta slut över en kopp kaffe i en soffa. Vad hade vi för kontroll över den situationen? Ingen som helst.

Med högre åldern kommer tidsbrist, eller ja, man vill inte lägga tid på onödigt skit längre. Relationer som inte leder någonstans. Svammel om det ena och det andra. Jag brukar titta lite uppgivet på dejtingsajten. Jag känner igen många ansikten och tänker ”jaså är hon singel nu igen”. Ja, det är därför jag inte lägger in foton… ”va fan är han fortfarande singel” he he. Nä, privat är privat.

Jag försöker ringa till veterinären. Den årliga sprutan väntar. Upptaget. Måndag och hypokondriker-förbundet har sammanträde.

Nä nu ska det bäddas och vädras. Undrar om man får ventilationen den här veckan? Ibland händer det ju.

Synes.

Sömnig söndag

Tätt intill ligger hon. Kärleken. Vi orkade knappt gå upp idag. Regnet är ingen favorit. Jag slapp leva länge utan hund. Tre veckor efter Märta kom Elsa. Som en skänk från ovan. Nu har vi båda fått mat i oss.

Vi som lever med djur definieras av dem. Jag är ”Han med taxen” med omgivningen. Det går inte att gömma sig.

Danskarna vill släppa ut bajs i havet. Jag har svårt att låta bli att skratta.

Helsingborg leder glaskrossligan. Sverige är fan bäst på allt.

När andra länder öppnar upp så får svensken kvarsittning. Löfven har gjort ett bra jobb. Han är toppen. Visst en del har ju dött men vi dör ju alla. Det viktiga är att vi har kunnat shoppa som vanligt. Jag litar på Löfven.

Lästips: http://helenaedlund.se/sverige-ar-moraliskt-bankrutt/

Synes.