En söndagspromenad med fina Elsa i lugn och ro. Träffade en kompis och hans fem barn. Tankarna gick inte att undvika över hur viktigt det är VEM man bildar familj med. Vilket jävla lotteri alltså. Idag hade jag aldrig för några pengar i världen ens tittat på det vraket jag pippade fram två barn med. Vilken nitlott. Men jag var ung och korkad. Det är min enda ursäkt.

Det är inte så märkligt att jag lever med en hund istället.

Synes.

Det finns en nackdel med att ha hund och det är att alla tror att man är kompis med dem. Nu har en ny bitter kärring med hund flyttat in i området, och givetvis fann hon någon att prata med. Suck. Hela rundan som ett plåster efter mig med truten glappandes om samhällsproblem och andra hundägare. Klockan 8:30, inte så spännande faktiskt. Jo, jag vet folk är jävligt ensamma, men jag är ingen terapeut.

Nåja, jag klickade hem en cd igår på eBay. Marc Jordan – On A Perfect Day. En mycket svår skiva och den jag saknade i samlingen. Av en händelse sökte jag efter den igår. Av en händelse är överraskningarnas överraskning.

På tal om uppdateringar så har wordpress fått ett lyft och jag fattar inget. Ibland ska man inte förbättra det som redan är bra, risken är att man rör till det. Men WordPress är ett grymt fint verktyg… jag har väl bara tappat intresset.

Vi säger väl så.

Synes.

En pappa står och tittar på när hans barn kastar sten på en igelkott. Behöver jag nämna att de har åkt tunnelbana? Raseriet inombords vill man inte yppa längre. Det är synd att den svenske mannen är kastrerad. Det har kostat oss det här landet.

Det är bara att blunda och gå vidare. När man ser ett gäng kärringar knäböja på en fotbollsplan då ser man vad som väntar runt hörnet, och ett ishockey-lag tar bort sin gamla logga. Vad mer finns att tillägga? Jo, det är en skam att man stängde mentalsjukhusen.

Nu ska jag ta en cykeltur och handla mat till min kära vovve. Jag brukar passera polishuset och utanför hittegods står adidasriddarna…

Synes.