Drömde om en gammal arbetsplats i natt. Varför drömmer man om en gammal arbetsplats. Vad vill drömmen säga? Att man inte skulle ha sagt upp sig? Är det ångra-ångest? Är det för att det är söndag och tvättdag, för det räcker liksom inte bara att man ska tvätta, man ska vakna upp från en dröm om en gammal arbetsplats också.

Cyklade bort till ett kondis och köpte två frallor. 11 spänn. Hur fan kan de sälja så billigt. Svar: billigt jävla mjöl och skit. Tvi fan vad värdelösa bullar. Som att rulla ihop en gammal dagstidning till en boll och bre smör på. Varför ens namnge bullarna? Skiten smakar absolut ingenting.

Jag slapp i alla fall träffa någon pratsjuk på morgonrundan. Alltid något att glädjas över.

Synes.

”Är det någon här?”, läste jag precis på ett forum. Nej, det är ingen här… längre. Alla (nästan) forum och bloggar är mer eller mindre utrotade av ett Facebook-virus. Idag fick jag en kommentar och det var inte ”spam”. Det är så att pulsen går upp och det var ingen utskällning heller. Tänka sig, rena lottovinsten.

Den här dagen började med en vovve som ville ut och tugga gräs. Stackarn har väl käkat något olämpligt. Vid 10-snåret var allt normalt och maten åkte ner i hennes avlånga kropp. En svalkande dusch har jag också unnat min lilla dam.

På träningsschemat stod tre kilometer tröskel och på det tre kilometer tävlingstempo. Jag har haft svårt att finna mening med att trycka upp pulsen men den här veckan har jag tvingat mig. Snart står jag på startlinjen igen är det planerat.

Synes.

En ny vecka att inreda med diverse göranden. Läste en krönika om kärlek. Den som biter sig fast som en eländig fästing. En gång skrev jag om sådan kärlek. Att skriva om sådant nu ter sig omöjligt. En kärlekslös kan inte skriva om kärlek. Ämnet är utgånget i datum. Jag har lagt rundvandringens stövlar på hyllan. En drömmare blir ständigt utskrattad.

Med livet kommer realisten fram. Vi slutar tro på drömmen. Vi skrattar åt andras lycka. Vi läser cynismens bok från pärm till pärm. Vi retar upp oss på detaljer. Jag har träffat många sådana genom åren. De som sitter med sin katt i fönstret och fnyser åt ljudet av glas som klingar i grannhuset. De som har gett upp livet och bara önskar alla andra samma elände. De går omkring där ute som vålnader. På en kvart har de berättat sin sjukdomshistoria. Om solen sprider gator på deras parkettgolv åker persiennerna ner. Skuggorna är deras bostad.

Ålderns mättnad tar ut sin rätt. Synen blir dimmig och tanken grumlig.

Måndag är alla veckans dagar.

Synes